Tankar i en tunnelbanevagn

Ibland när jag sitter på tunnelbanan kan jag komma på mig själv med att studera de människor som sitter omkring mig. Studera dom och undra över deras hjärtan. Vilka som slår och vad de slår för. Vilka som är intakta, fasta och trygga. Ibland undrar jag om det finns några trasiga. Med sprickor, sårskorpor och flagnande fasader. Eller kanske är det bara mitt. Så tänker jag och tummar försiktigt på sammetskorgen i mitt knä. Och så på med fasaden igen.