Tag Archives: Musik

But all I know is everything’s gonna be allright

Ikväll är detta allt jag har att säga. 

Annonser

2 kommentarer

Filed under Uncategorized

Världen är vackrast i er

 

Ni som vet att en mur bara är en bro på högkant
Och det som är som det är inte måste vara konstant.

Ni som hör rop på hjälp när ingen annan hör det.
Gör det ni gör men aldrig får nåt för det.
Låter ni blir finns ingen annan där som gör det.

Ni som går dit ni går utan att nån annan styr er.
Ni som får era sår utan att ni blir martyrer.
Ni som drömmer men aldrig blundar för det som händer,
glömmer era fiender men aldrig vänner.
Gör det med hjälp av människor ni inte känner.

Ni är inte vackrast i världen,
världen är vackrast i er.
Och det är inte i era ögon,
det är i vad ni ser.

Ni som skrattar er till det sjukt seriösa.
Ni som får folk att undra om ni borde få gå lösa.
Ni som alltid gör fel och aldrig är perfekta,
spelar inga spel och skiter i det korrekta.
Ni som vågar vara snea och defekta.

Ni är inte vackrast i världen,
världen är vackrast i er.
Och det är inte i era ögon,
det är i vad ni ser.

Åh, hur ni lyckas inspirera.
Får mig att vilja orka mera.
Utan att jag känner mig sämre, eller måste prestera.
Åh, hur ni lyckas exhaltera.
FÅr mig att orka vilja mera.
Det hörs på era röster.
Det lyser igenom när man ser er.

Så ni är vackrast i världen. Världen är vackrast i er.

10 kommentarer

Filed under Uncategorized

Rainbows ‘round my heart

Det är fint det där med vänner. Det är extra fint med vänner som förstår hur man känner och gör allt de kan för att locka fram leenden. Som att dra mig upp ur mitt ide och bjuda mig på konsert som garanterar regnbågar runt mitt hjärta. Och sedan dra med mig fram till artisten i fråga efter ovan nämnda konsert, för att be honom signera min skiva. Trots att det är en nästan vanlig måndag. Trots att jag ska upp alldeles för tidigt. Och trots att det är dagen man bör spendera med sin käresta.. Eller kanske är det just därför. För att kärlek kan se ut på många sätt och även kärlek mellan vänner är värd att firas. Like rainbows ‘round my heart.

4 kommentarer

Filed under Uncategorized

Lilla Lady

 

Den här morgonen börjar jag med musik. Och jag berusas av de bjärta akrylerna som möter min blick. Planerar och diskuterar med mig själv. Ler åt sms från pappa. Pekar finger åt den grå massan därutanför mitt fönster och tänker att fan ryck upp mig nu. Förr eller senare löser sig allt ändå, så bekymren får vänta idag. Sparkas undan till väntrummet och ta en kölapp. Idag har jag inte plats för dom.

Våra brister gör oss till människor.

6 kommentarer

Filed under Uncategorized

Om den tiden på året..

Det är den tiden på året. När mörkret faller tidigt och snön ligger glittrande vit i skenet av tända ljus. När dagarna känns korta och tomrummet alldeles för stort. Ibland känns det så längesen. Så väldigt avlägset att minnet nästan bleknar. De stunderna skrämmer mig mer än någonting annat. Och ibland, såsom nu, känns det alldeles för nära. Så nära att om jag bara sträckte ut min hand så skulle jag kunna ta på det. Allting blir så tydligt i eldlågornas sken. Jag har hört dom fördunklar det som annars finns i solljus. För mig påminner de bara om det som blir suddigt när jag kisar mot solen.

Det är den tiden på året. Då jag fylls av tvivel och rastlöshet. Tomrum och svarta hål. Dom slukar mig hel ibland. Slukar ljuset och skratten. Och i periferin kan jag skymta allt det som annars är bra med mig. Och jag skyller på trycket. Skyller på tröttheten och dåliga dagar. Dricker gärna för mycket. Fyller tiden med det som finns. Med så mycket jag kan. Och det är så bitterljuvt det där, att allting jag lyckas fylla timmarna med ändå alltid påminner om det jag försöker fly. Kanske är det för att jag flyr samtidigt som jag vill stanna kvar. Låta det bryta ned mig för att kunna bygga upp på nytt. Som varje år.

Det är den tiden på året. Jag vet jag säger saker jag inte menar. Jag vet jag blir blind. Svår och disträ. Jag vet jag inte är jag, fast jag försöker. Och jag vet att det är svårt att förstå när jag själv inte riktigt gör det. När orden är för små och andrummet känns för litet. För det är så svårt att släppa in nu. Just när mörkret tynger mina axlar och marken blir ostadig. Så svårt att tala när minnena gör mig stum och bräcklig..

For all I want for christmas is you. Och det kommer jag aldrig någonsin få.

2 kommentarer

Filed under Uncategorized

Under the city lights

Musikerna är fantastiska! Där vi står tätt ihop vid scenen kan vi inte låta bli att fascineras av deras röster och flinka fingrar. Menande blickar, hänförda utrop. Det är omöjligt att stå still, det knappa utrymmet till trots. Och man kan höra hur folk slutar andas när solona kommer. Jag slutar andas. På samma sätt som jag gör varje gång sångarnas falsetter strömmar ut ur högtalarna. Det är som att ha dött och kommit till himlen. Fast bättre. Känslan är så överjordisk att jag fullkomligt tappar alla ord. Vi skrattar åt det senare, jag, Viggo och Yamaha. Åt hur vi inte får ur oss ett vettigt ord som kan beskriva det vi just bevittnat.

Vi hamnar senare på Carmen. Förlorar Yamaha på vägen, möter upp Hoppetossa med vänner runt hörnet. Klirrande flaskor och högljudda skratt. Vi pratar Toto och Amsterdam, tatueringar och mormödrar. Och nånstans där blir det tydligt. How I wear my heart upon my sleeve. Jag vet det syns. Jag kan känna stämningen förändras där jag sitter. Och trots att jag tappert ler, känner jag hans blick. Kanske är det jag som tycker mig se sådant som inte finns. Eller kanske är det så att han faktiskt sett skiftningen i mina ögon när jag talat om henne. Jag vet inte. Men jag tror det. Oavsett vilket så finner jag tröst där. Och jag funderar på det där hela vägen hem. Hur somliga människor så tydligt kan påverka en, trots att man knappt känner varandra. Hur somliga människor med en blick kan få en att vilja öppna upp. Berätta allt. Det är den där tryggheten igen. Jag känner igen det från förr. Ändå slutar det aldrig förundra mig.

Somliga människor verkar man känna fast man inte känner varandra. Och någonting med just precis det gör det så jäkla fint att leva.

2 kommentarer

Filed under Uncategorized

#13 – Den här veckan…

…kommer sluta frickin FANTASTIC! För imorgon är dagen som är dagen som är DAGEN! Ole Borud på Fasching – och det kommer bli så galet fruktansvärt grymt! Snacka om feel-good!

Check him out!

2 kommentarer

Filed under Uncategorized