‘We cannot all do great thing, but we can all do small things with great love.’


På tåget hem känner jag den så snart dörrarna öppnas och hon stiger in. Ångesten. Hela hon ångar ångest. Hon slår sig ned mitt emot mig och bakom mina solglasögon kan jag iaktta henne en liten stund. Finner mig undra vad det är som gör att hon nästan hyperventilerar där hon sitter. Spänd som en fiolsträng, den vilsna blicken fäst långt borta. Och allt jag vill göra är att plocka fram min lilla sammetskorg för trasiga hjärtan och slå armarna om henne. Säga allting ordnar sig och att hon får gråta mot min axel om hon vill. Och i samma stund som jag tänker just det, brister det. För telefonen ringer och hon andas djupt. Och jag förstår inte mycket, men jag förstår det är illa. Någon har blivit överkörd och hon lägger på för att inte falla helt i bitar.

Så där sitter vi. Mitt emot varandra, hon och jag. Tårar som rinner nedför hennes kinder och darrande läppar. Och jag vet inte vad jag ska göra, vet inte vad jag kan göra, men jag känner att jag måste göra något. Så jag gör det enda jag kan komma på; plockar upp en servett ur min väska, rör vid hennes hand och räcker den till henne. Och det är inte mycket, så lite att jag nästan skäms för att jag inte vet vad mer att göra, men det känns bra. Bra när hennes rådjursögon fäster sig vid mina, med all den desperation hon verkar känna så tydligt skriven i dom. Och när ett litet, skälvande leende sprider sig på hennes läppar. Tack, viskar hon. Och jag ler.

Och kanske gjorde det ingen skillnad. Kanske spelade det ingen roll. Men det lilla, skälvande leendet värmde mig ända in i själen. Och jag hoppas för mitt liv att det ordnar sig. Att hon en dag snart vaknar med nya krafter och det där vackra leendet på sina läppar. Och att jag, nästa gång jag ser någon gråta sådär, tar mod till mig att visa lite medmänsklighet. Om än lite, så hellre det än ingen alls.

Nästa gång jag gråter på tåget hoppas jag i alla fall att någon gör så för mig.

Annonser

6 kommentarer

Filed under Uncategorized

6 responses to “‘We cannot all do great thing, but we can all do small things with great love.’

  1. Bejbs, du är den FINASTE – helt enkelt underbar. Jag är din egen lilla näsduk när helst du vill, hermanita. 🙂 Pussar & kramar!

  2. Har varit i samma sits – på båda sidor … Suttit & velat krama om en människa vars liv just där&då uppenbart varit skit … och själv suttit och haft tårar som runnit likt en flod längs kinderna och bara önskat att någon kramat om mig .. Inga ord hade behövts, bara en famn som visat förståelse & ömhet …

    Du & dina ord är som alltid finast.

    Alla hjärtan i världen till dig!

    • Tack fina ❤ Ja.. jag har bara så svårt att förstå varför människor (o även jag själv ibland) har så svårt att bara hjälpa varandra? Fan ser man nån gråta bara sådär, på ett fullsmackat tåg, varför gör man inget? Det suger. Så jag har bestämt jag från och med den dagen ska bli lite mindre svenne-banan-vi-sköter-oss-själva och faktiskt göra nåt! Dagen därpå köpte jag lunch åt en hemlös, det kändes himla bra 🙂

      Puss fina!

  3. Så fin du är. Och så fint du skriver. Bäst.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s