Så ja… Jag träffar någon. Sedan någon månad tillbaks har jag förundrats över hur många vändpunkter man kan vara med om på bara ett par veckor och jag kan meddela att jag fortfarande inte vet svaret. Och jag önskar jag visste vad jag skulle säga om saken. Önskar jag visste hur jag skulle berätta det som hänt och händer och får min hjärna att gå på högvarv. Men inte än. Inte än. Det är för tidigt och jag förstår fortfarande alldeles för lite. För det är svårt ibland att få allt att gå ihop. Gammalt slitage och vitnande ärr. Vänskap och ex-skap och sådant som är nytt och osäkert. Så inte än. Men snart. Tills dess får ni hålla tummarna – jag tror jag behöver det den här gången.
*håller tummarna*
Tack fina du 🙂
Vårkärlek är vackert liksom allt som är nytt, men det är även skört.
Ta dig den tid som krävs så blir det nog bra.
*håller tummarna också – för att du bad om det* 🙂
Ja. Så är det ju. Och tack för att du håller tummarna, verkar behöva all hjälp som går att få 😛
*Håller tummarna*
TACK
Jag tror på dig och ditt vackra hjärta.
Alltid.
Kram och kärlek
Tack vännen. Skönt att någon gör det när jag själv inte är så säker längre. Kram på dig
Åh – spännande! Good luck!
Kan behövas! Tack.
❤ till underbara hermanita. Te extrano mucho!!! Har en födelsedagspressie till dig, förresten. En liten sak som du bara måste ha. 😀 Besos!!!
Och jag saknar dig!! Haha en pressie!? Nu blev jag nyfiken ju! 😀 SÖTO! PUSS
Du är värd all lycka och kärlek fina du 🙂
Massa kramar!
🙂 Snäll du är. Kram på dig!
Jag håller både tummar och tår =)
🙂 Tack!
Ping: Avslut och insikt | I think it's a Rainbow