Här i lagomland får man bara vara lagom glad?


Vi bär och stånkar och pustar och släpar. Åker till vår allt mindre tomma lägenhet utan anledningar, bara för att få vara där. För att spatsera runt i rummen och säga högt för oss själva att jajjemän, här bor vi. Och emellanåt möts våra blickar och vi brister ut i skratt, Kusin Vitamin och jag. Hennes eufori är så tydlig att jag inte kan annat än att ryckas med och jag förstår så väl känslan av att flytta hemifrån för första gången, till någonting som är ens eget.

Vi går den korta vägen till centrum. Tjuter rakt ut av glädje och konstaterar att somrarna här kommer bli fantastiska. Mitt emellan ett nybyggt shoppingcentra och den blå viken. Vi kan redan se framför oss hur vi kommer sitta där i solen vid vattnet med klirrande flaskor och goda vänner. Och för mig, som aldrig varit en inbiten stadsmänniska, känns det fantastiskt fint att hamna på ett ställe så väldigt nära stadens ständiga rörelse och samtidigt så nära naturens lugn. Faktum är att området känns som att resa tillbaks i tiden, tillbaks till de platser där jag tidigare bott och i magen dansar fjärilarna av lycka.

Likväl känner jag skuld. Skuld för min glädje och lättnad över att saker, mot all förmodan, alltid faller på plats i slutänden. Skuld för att jag strävar framåt med all kraft jag kan uppbåda. Skuld för att jag med rosiga kinder vill dela med mig av allt jag känner, men ändå väljer att hålla orden inom mig… Och i natten frågar jag mig själv – varför känns det alltid så otillåtet att glädjas, när världen omkring en tycks anse man ska göra det motsatta? Är det verkligen så fel – att glädjas över att man lever, trots allt?

Annonser

13 kommentarer

Filed under Uncategorized

13 responses to “Här i lagomland får man bara vara lagom glad?

  1. Jag tror mycket ligger i att du har sörjt så mycket i förväg, så som du skrev i förra inlägget. Du sörjer saker i förväg och gråter de tårar som nån gång ska gråtas, så när du väl är där.. då allt det där du har sörjt verkligen händer, då är det bara ett par steg kvar att sörja och sedan är det dags att gå vidare.

    Njut av att leva, njut av att gå framåt istället för att sträva bakåt.
    Att återigen känna livsglädje efter en tuff period, det är bland det härligaste som finns – så njut! 🙂

    Kramar

  2. Nej. Det är inte fel. Att se framåt innebär inte att man dissar det som varit. Det funkar inte så. Allt går i varandra. Man måste kan inte leva i vare sig dåtid eller framtid, utan det är här och nu vi ska bejaka oss själva. Lev, flyt, lyft på luftströmmarna. Var den du är och ta för dig av livet.
    Kram

  3. Vi blir ofta så bundna av vad andra människor vill, tror, tycker och tänker om saker och ting. Och ibland av oss själva i det vi läser in hos andra.

    Och det är nog en av livets största lärdomar tänker jag. Det där med att lära sig att förhålla sig till andra människor. Och ha mod nog att fortsätta vara sig själv och följa sitt eget hjärta oavsett.

    Och du är älskad för den du är. Och däri ingår ett brinnande hjärta fylld med kärlek, längtan, värme,hopp,förtvivlan,glädje,sorg,regnbågens alla färger och mer därtill.
    Och att alltid söka efter ljuset.

    Du är underbar helt enkelt.
    Precis som du är.
    Glöm inte det.

    • Tack fina fina du. Och jag tror det ligger mycket i det du säger -att vi blir alldeles för bundna av vad andra tänker och av vad vi själva läser in av oss hos andra. Tänkvärt. Kramar och mycket kärlek!

  4. Alla känslor måste få plats. Finns inget sådant som rätt eller fel när det kommer till hur man känner. När man som vi, följer med alla känslor som löven i en höstvind och låter sig föras med fullt ut i såväl sorg som lycka, så kan de gråa människorna i lilla landet lagom rynka på näsan. Men skit i det. De är lagom, det är inte vi. Och det är nånting bra!

    Det finns inget rätt eller fel i hur man känner, och ingen har rätt att döma dem! Glöm inte det! ❤

  5. *dem = känslorna alltså!

  6. S

    Det här så härligt att läsa när du skriver att du är glad. Mitt hjärta gick lite i bitar för din skull också när jag läste här innan.
    Äh vafan. Orkar inte känna så som alla andra förväntar sig att man ska.
    Det är fantastiskt om du är glad!
    Fortsätt med det!

    kram!

  7. Förlåt att jag skriver såhär random, men jag klickade mig in här via childhoodlight tror jag det var och tyckte att din blogg var otroligt fin och tänkte att du kanske har fin musiksmak. Om man nu kan se sådant från en blogg.

    Jo, jag undrar om du möjligvis har tips på några glada fina låtar som kan tränga bort minnet av vintern? Vår-pepp-låtar, liksom. ♥

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s