Underbart är kort


– Det är precis som i film! utbrister hon när hon kommer in. Man kommer in och så sitter det en ensam människa vid ett piano och spelar och solen bara lyser in genom fönstret…

Och jag tittar upp och ser solfläckarna som bildats på det stora golvet i aulan och skrattar lätt. För ja, visst kändes det lite som i film, att sitta där i den tomma salen och spela på den svarta flygeln. Alldeles stilla. Alldeles ensam. Nåja, om det inte vore för Jess som förstulet sitter och lyssnar. Och plötsligt är den där, skrivarlusten. Fingrarna söker sig åter till de elfenbensvita och svarta tangenterna. Försiktigt, mjukt rör dom sig över dom. För en sekund sluter jag ögonen där jag sitter. Ler för mig själv och suckar lätt. För jag älskar när inspirationen behagar besöka mig. Jag älskar hur lätt mina fingrar dansar.

Och så plötsligt, med ett ljudligt knarrande, öppnas dörren. Vaktmästaren kommer stegandes. Säger att för all del, fortsätt spela. Och det gör jag. Tills dörren plötsligt går upp igen och diverse okända lärare stegar in. Ber mig att vara tyst, låta dom förbereda. Och jag blir blyg igen. Tyst och nickar artigt. Mina fingrar tröga och inspirationen så rädd att den springer och gömmer sig.

Hoppas vi ses snart igen, viskar jag och ser den försvinna bort.

Annonser

3 kommentarer

Filed under Uncategorized

3 responses to “Underbart är kort

  1. Åh, jag blir nästan avis! Den där känslan är världens bästa! Du ska se att den kommer tillbaka snart igen.

  2. Pingback: Saviour « I think it's a Rainbow

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s