Om ord och saknad


Det är samma sak, varje morgon. I över ett halvår har det varit en av mina få rutiner att varje morgon, direkt efter att jag tvingat mig själv ur sängen, klicka mig in på hans blogg. En blogg som fått mig att skratta och gråta om vartannat. En blogg som berörde mig långt innan jag träffade personen bakom. Ord gör så med mig. Välskrivna ord har förmågan att fullständigt rasera mina murar. Hans gjorde till slut det. De ord han skrev om kärlek till mitt långa hår, mitt skratt och allt klister.. Inte ens när han skrev om andra kvinnor som rört vid hans hjärta, slutade han skriva om det, om mig. Och det gjorde mig säker. Orädd. Och det kanske låter märkligt, kanske naivt, men en stor del av den tillit jag byggt upp för honom började där.

Dagen jag förstod att hans ord inte var tomma, (för vi vet ju, tomma ord är deras specialité) det var dagen jag bestämde mig för att låta honom flytta in i mitt hjärta. På riktigt. Utan murar. Det var då jag bestämde mig för att stanna istället för att fly. Det var då jag bröt mönstret…

Och det är samma sak, varje morgon. Jag letar mig fram till hans blogg. Trots att jag vet.. Men jag saknar dom. Jag saknar den stunden varje morgon. Just när jag är ensam i en nedsläckt, tyst lägenhet blir det så väldigt påtagligt. Och precis som när en vacker roman tar slut, kan jag inte rå över mina glansiga ögon.

Jag hoppas du vet hur mycket din blogg betytt, även för mig.

Annonser

14 kommentarer

Filed under Uncategorized

14 responses to “Om ord och saknad

  1. Mmm.. vi är många som saknar hans ord.. men du får ju dem live… orden… 😉
    Kram på er!!!!

  2. Förstår precis hur du känner. Har själv varit i precis samma situation, när någon slutar skriva, någon som betyder mycket och där orden var det som förde en samman.

    Det är en stor sorg!

    Kramar dig!

  3. Pari

    Jag vet precis hur det känns! Douchebag slutade blogga för snart ett år sedan och jag saknar fortfarande hans ord och jag klickar fortfarande in på hans blogg ibland.

    Tycker de borde fortsätta, inte för att de själva vill utan för vår skull! 😉
    Kram

    • Ja, gud ja. Jag förstår att du vet, har ju följt dig men också kikat in hos honom en del.
      Vi borde utpressa dom. TVINGA dom att fortsätta skriva. Vadå, tror dom verkligen det är ok att bara lägga av? Tss 😉

      Kram på dig snygging

  4. Jag saknar också hans ord, om än inte lika intensivt som du. Han har en gåva, kan trolla med ord. De blir levande, något väldigt få lyckas med. Men… han har andra sätt att tillbringa sina timmar nu. Jag är ändå glad för er skull. 😀

    • 🙂 Ja jag kan ju inte direkt klaga heller, för jag vet ju det egentligen för honom inte är något negativt eftersom bloggen varit en ventil när han varit nere. MEN sakna hans ord kan man ju göra ändå. Så e det med det.

  5. Torkel

    Fint så fint

  6. Vad fint skrivet. Det är så kärlek skall vara. Helt enkelt!

  7. Kan bara hålla med ovanstående, så väldigt vackert skrivet.
    Kram.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s