What if


Det var längesedan nu som jag tänkte på det där. Tänkte att ”tänk om..” och stannade upp i tiden för att vrida och vända på varje litet val, varje litet vägskäl, varje ord och varje handling. Jag kunde spendera timmar, ja dagar, med att vrida. Nätter med att stirra mig blind i mörkret. Utan att någonsin nå fram till någonting.

Men idag gör jag det. Tänker dom där två orden som var mina följeslagare under så lång tid, men som jag utan minsta ånger kunde vända ryggen när Mowgli snubblade rakt in i mig. Jag tänker dom för att jag är nyfiken. För att jämföra. För att skratta åt hur dum jag varit. För att återigen fastslå vilken tur jag haft.

Tänk om jag aldrig kommit tillbaks? Till landet lagom och kylan och mörkret för att ta itu med mig själv. Jag hade fortfarande legat på rygg på en sandig, vit strand och lyssnat på vågorna. Och jag hade fortfarande undrat. Spenderat nätterna bland klirrande glas och värmande armar. Tänk om jag aldrig börjat skriva? Jag skulle vandrat omkring här, barfota och vilse, utan att veta om hans existens. Utan att veta att han var svaret och början och slutet och ljuset. Jag hade hållt mig fast, krampaktigt, vid sådant jag trodde var på riktigt. Kanske hade jag aldrig vaknat. Kanske hade jag fortfarande suttit vid en skärm och gråtit stumma tårar av bitterhet.

Tänk om jag aldrig träffat Han på Andra sidan Havet? Då hade jag inte levt flera år i ett töcken. Då hade jag inte lärt känna alla de människor som funnit vägen till mitt hjärta. Då hade jag inte behövt ta tag i mig själv. Då hade jag inte behövt alla de timmar framför datorn, sökandes, läsandes, finnandes. Då hade jag aldrig börjat skriva. Aldrig funnit.

Så kanske… kanske borde jag tacka honom. För att han ledde mig rakt in i armarna på kärleken.

Annonser

2 kommentarer

Filed under Uncategorized

2 responses to “What if

  1. Oj…undrar hur många gånger man har tänkt de där orde. Alldeles för många gånger tror jag. Men det är ju oftast så att det onda oftast för något gott med sig, eller hur? Det gäller bara att kunna se det ur rätt perspektiv. Vissa val jag har gjort i livet som har varit helt käpprätt åt helvete fel har trots allt gjort att jag har träffat nya, underbara människor som det hade varit svårt att tänka sig att leva utan. =)

    Ville dessutom tacka för din fina kommentar. Det värmer ska du veta.

    Kram!

    • Det e ju så… Alla dom där valen, hur knasiga dom än varit, har ju lett någonstans och i slutändan brukar det ju lösa sig rätt fint och faktiskt mycket finare än man kunnat tro. Så kanske är det tur att man gör lite knasigheter every now and then? 🙂

      Och du, anytime. Verkligen. Kram på dig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s