Morbror Eddie


Där sitter vi. Bordet är uppdukat med godsaker och drycker. Bordet är alltid uppdukat när man kommer hem till mina släktingar. Precis så som seden bjuder där jag har mina rötter. Man visar kärlek genom mat. Min moster göder mig så fort jag är inom synhåll och tar illa vid sig om man inte äter. Min mormor tyckte jag åt som en fågel. Mina gammelmostrar dukade frukostbord som om där inte fanns någon morgondag. Nu är vi hemma hos min morbror. För jag hade inte hjärta att säga nej när han berättade han blivit så glad över att vi kommer förbi för att hämta upp bilen, att han sprungit ut och inhandlat drickor och glass och frukter och bullar och.. Och när han låter sådär glad, nästan gråtmild på rösten, kan jag inte säga nej.

Jag tittar på honom ibland, i smyg, och känner hur hjärtat värker för den 43-årige mannen i vars gröna ögon det bor en sådan vilsenhet och ensamhet att det ibland överväldigar mig. Jag ser på honom och vet att han har förlorat nästan allt. En dotter som tog så otroligt många år, motgångar och resor att äntligen få. En dotter som för honom är allt. Och en fru. En fru som tar med sig den adopterade dottern till ett land på andra sidan jorden och inte har för avsikt att återvända. Och en mor. En mor som var den stora tryggheten. Styrkan. Stöttepelaren. Han höll henne i sina armar när hon dog. Ensam. På andra sidan jorden. Och jag lyssnar på honom när han säger han vill sälja alla sina möbler. Han är trött på dom, säger han. Jag vet sanningen. Vet att det är för att allting han äger påminner om allting han förlorat. Och sättet hans röst blir ostadig när han talar om saker hans 5-åriga dotter sagt över Skype förstör mig.

– Hon frågade mig häromdagen varför hennes mor aldrig tar med henne för att hälsa på mormor, säger han.

Och så blir det tyst. För jag vet hur ont det gör och ingen utav oss vet vad vi ska säga utan att våra röster bryts. Så vi ler och håller god min och koncentrerar oss på maten och tv:n istället. Och någonstans därinne hör jag den där lilla viskningen. Den säger att den är glad att jag inte sade nej, trots att jag ofta tycker det är svårt och jobbigt att umgås med honom. För han är inte alltid så lätt. Och han pratar alldeles för mycket, så mycket att folk blir trötta. Att det är för att tystnaden dödar honom, det är lätt att glömma när man bara tänker på sig själv. Jag vet. För det händer även att jag blir trött. Ofta. Och jag får alltid lika dåligt samvete.

Men ikväll är jag glad. För jag vet att han blev glad över vårt besök. För jag vet att han älskar mig och skulle göra allt för mig, precis som han skulle för mina kusiner och syskon och mostrar och föräldrar. För även om vi inte alltid drar jämnt och även om våra åsikter skiljer sig i det mesta, så är han min morbror. Den enda riktiga jag har och den som var min häst och min Patrik Swayze och min clown när jag var liten. Den som körde oss till stränder och cirkusar och tivolin och biobesök. Den som ställt upp med pengahjälp och sovplats. Och det enda han egentligen begär är att inte bli bortglömd. Inte bli tagen för givet. Och i det stora hela, vad är då ett par timmars för mycket prat?

Att finnas där, om så bara nångång ibland, för en fika… Är det inte det kärlek handlar om?

Annonser

8 kommentarer

Filed under Uncategorized

8 responses to “Morbror Eddie

  1. Definitivt är det så kärlek ska vara, att bara finnas där i med och motgångar.

    Kram

  2. Ja, så är kärleken. Att finnas där. Och ibland: att stå ut. För står man ut ett tag blir det oftast ljuvligt sen. Jag ska nog ta och mejla dig. Snart. Puss

  3. Jo. Man ska ta sig mer tid. För det kostar så lite, men ger så himla mycket.

    • Ja.. Och jag är så rädd att man står där sen, när det är försent, och tänker att ”fan, jag skulle tagit mig tid när jag kunde”.

  4. Emelie MArie Linnea

    tid är det bästa vi kan dela med oss av. Tid är kärlek och kan aldrig köpas för pengar… Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s