Om det där med Lyckan


Jag har ofta kommit på mig själv med att fundera över det här med Lycka. Ja, ni vet, den där stora riktiga Lyckan som så många pratar om, men som så få verkar finna. Och jag har undrat vad det är som egentligen definierar lycka. Vad betyder det egentligen ”att vara lycklig”?

Är det när du ständigt är on top of the world och ingenting kan slå dig till marken? Eller skulle det betyda att du helt enkelt bara slutat bry dig? Är man lycklig om man alltid går runt med ett leende på läpparna? Ja, ni vet, fastklistrat. Men finns det ens sådana människor? Jag menar, existerar dom? Dom som ständigt ler och faktiskt menar det?

Lycka. Är det samma sak som att slå sig till ro och vara nöjd med det man har? Ni vet, när man accepterat att saker är som dom är och att vissa saker kan man helt enkelt inte göra någonting åt. Is that it? Handlar lycka om att slå sig till ro? Nöja sig?

Nej, det kanske inte finns något svar som är rätt. För kanske är det helt enkelt så att lycka är något så väldigt individuellt att det aldrig någonsin kommer kunna definieras. Men om lycka innebär en konstant leendes människa som alltid är nöjd med livet… Ja, då vet jag inte om jag nånsin kommer nå dit.

Lycka för mig?

Musik. Böcker. Konst. Dans. Teater. Åskväder som får jorden under mig att darra. De första snöflingorna varje vinter. Klarblå himlar, gröna fält och fluffiga moln. Havet. Ljudet av vågor som rullar in mot stranden. En len mule mot min hand. Solstrålarna i mitt ansikte när jag vaknar. Glädjetårar. Eld. Vind i håret. Att skratta så tårarna rinner. Vänner. Familj. Kärlek…

Lycka för mig är dom små, stora sakerna. Som känslan av sand under tårna. Eller den första dagen varje vår då det är tillräckligt varmt för att gå barfota. Eller lukten av stearinljus och varm asfalt. Dansande fjärilar i en första kyss. Adrenalinkicken i att slänga sig utför, utan att veta om där finns en säkerhetslina..

Lycka för mig är enkelhet. Att komma hem och känna att du hör hemma där. Att sitta på en brygga en sommarkväll, med fötterna dinglandes och se hur vattnet blandas med himlens färger. Och det ögonblicket när du känner att, skulle jag dö nu, ja då skulle jag då lycklig. Ögonblicket då du känner att där inte finns någonting mer du kan kräva av livet än just precis nuet.

Lycka.. är att somna i Hans armar och veta, om så bara för en natt, att jag är älskad.

Lycka är ingenting. Och absolut allt.

Och jag är nyfiken.. vad gör Dig lycklig?

Annonser

11 kommentarer

Filed under Uncategorized

11 responses to “Om det där med Lyckan

  1. pussypower

    Lycka är verkligen något man har för stunden. En känsla som bara finns just nu!

  2. relationskrisen

    Underbart! Jag har också funderat mycket på lyckan på sistone och också upplevt den mer än vanligt. Jag läser om lycka, skriver om lycka (håller faktiskt på med en bok om det nu) och lever i lyckan. Och precis som du är inne på också handlar det förstås om att uppskatta de små underbara sakerna i livet. Lycka är inte en plats man kan ta sig till eller en status man kan uppnå bara genom jobb, pengar eller något annat ytligt. Lycka är först och främst en inställning, en känsla och en förmåga att se och uppskatta allt man har i vardagen.

    • Så bra skrivet och jag håller helt och fullt med.
      Så du skriver en bok? Nu blev jag nyfiken! Är det din första bok eller har du skrivit fler?

      • Mia

        Jag skriver alltid böcker! Haha. Men tyvärr inget som är färdigt ännu. Har säkert 4-5 stycken på gång samtidigt och förr eller senare ska jag nå i mål med åtminstone en eller två av dem. 🙂

      • Det hoppas jag 🙂 Kommer det ut nån så får du säga till, jag kommer stå först i kön 😉

  3. onedaywish

    Jag brukar tänka att; jag vill bara vara lycklig. Men vad just att vara lycklig är har jag svårt att kategorisera. För det är väl som du säger. De små, stora sakerna.

    Och personer som verkar lyckliga hela tiden med sitt påklistrade leende skrämmer mig…

    • Dom skrämmer mig med..
      Det är oftast dom gånger då jag tänkt ”jag vill bara vara lycklig” som jag sekunden senare frågat mig vad det egentligen är jag behöver, och inte har, för att vara lycklig. Och så har det slagit mig – absolut ingenting. För jag har precis allt jag behöver. Jag har ett bra liv och så otroligt mycket skönhet runt omkring mig på olika sätt, och egentligen behöver jag ingenting mer för att känna mig just lyckligt. Jag behöver bara öppna ögonen och se mig om.

  4. Precis så som du beskriver det, så ser jag också på livet. Och det är detaljerna som gör mig lycklig, det är det där lilla fina i allting som gör det så vackert.
    Lyckan är som du säker olika för alla, men jag är med på ditt spår där faktiskt. När man bara känner att ”nu, nu känns livet allt bra skönt” 🙂

    • Vad förvånad jag blir över att vår syn på lyckan är så lika.. Not 😉 Det är så roligt med dig.. Du är så väldigt.. jag på så många sätt 🙂

      Kram på dej vännen!

  5. Pingback: It’s all about the little things « I think it's a Rainbow

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s